Från den 1 januari 2026 väntas nya 3:12-regler träda i kraft, och förändringarna blir kännbara för tiotusentals företagare i Sverige. Syftet med reformen är att göra regelverket enklare, mer förutsägbart och mer rättvist, samtidigt som företagande i små och medelstora bolag ska främjas.
Den kanske största nyheten är att dagens två parallella sätt att räkna fram gränsbeloppet, huvudregeln och förenklingsregeln, ersätts med en gemensam modell. Det betyder att alla delägare kommer att beräkna sitt utdelningsutrymme på samma sätt, något som förväntas minska krånglet och göra det lättare att planera. Grundbeloppet höjs dessutom till fyra inkomstbasbelopp per företag, vilket för 2025 motsvarar drygt 322 000 kronor.
En annan förändring är att de tidigare kraven på att ta ut en viss lön eller äga minst fyra procent av bolaget för att få räkna löneunderlag nu tas bort. Alla delägare får därmed möjlighet att använda lönebaserat utdelningsutrymme, även om de själva inte tagit ut lön. Samtidigt införs ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp som dras från företagets löneunderlag innan utrymmet beräknas. För vissa företag, särskilt de med många anställda, kan detta leda till ett större utdelningsutrymme. För andra, där lönerna är höga men antalet delägare är stort, kan effekten bli den motsatta.
Karenstiden för kvalificerade andelar föreslås kortas från fem till fyra år, vilket gör det något lättare för den som lämnar ett bolag att sälja sina aktier utan att beskattas som tjänsteinkomst. Samtidigt försvinner den årliga ränteuppräkningen på sparat utdelningsutrymme, vilket kan slå mot dem som planerat att bygga upp större möjligheter till utdelning över tid.
För enmansföretagare innebär reglerna i praktiken att de fortsatt kan nyttja grundbeloppet, men utan anställda blir det inget extra lönebaserat utrymme. Familjeföretag gynnas av att makar och närstående nu kan använda löneunderlaget gemensamt, utan att begränsas av fyrprocentsgränsen, även om de samtidigt delar på schablonavdraget. För växande bolag och konsultföretag med många delägare kan de nya reglerna underlätta, särskilt när även små ägare med personaloptioner får möjlighet att ta del av löneunderlaget.
Vilka blir då vinnare och förlorare? Mycket tyder på att företag med få delägare och enklare ägarstruktur står som vinnare, medan bolag med flera aktiva ägare och höga löner kan få det svårare att maximera sitt utdelningsutrymme. Oavsett situation är det klokt att redan under 2025 se över ägarförhållanden, löner och eventuell användning av sparat utdelningsutrymme, så att man går in i det nya regelverket på bästa möjliga sätt.
Den kanske största nyheten är att dagens två parallella sätt att räkna fram gränsbeloppet, huvudregeln och förenklingsregeln, ersätts med en gemensam modell. Det betyder att alla delägare kommer att beräkna sitt utdelningsutrymme på samma sätt, något som förväntas minska krånglet och göra det lättare att planera. Grundbeloppet höjs dessutom till fyra inkomstbasbelopp per företag, vilket för 2025 motsvarar drygt 322 000 kronor.
En annan förändring är att de tidigare kraven på att ta ut en viss lön eller äga minst fyra procent av bolaget för att få räkna löneunderlag nu tas bort. Alla delägare får därmed möjlighet att använda lönebaserat utdelningsutrymme, även om de själva inte tagit ut lön. Samtidigt införs ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp som dras från företagets löneunderlag innan utrymmet beräknas. För vissa företag, särskilt de med många anställda, kan detta leda till ett större utdelningsutrymme. För andra, där lönerna är höga men antalet delägare är stort, kan effekten bli den motsatta.
Karenstiden för kvalificerade andelar föreslås kortas från fem till fyra år, vilket gör det något lättare för den som lämnar ett bolag att sälja sina aktier utan att beskattas som tjänsteinkomst. Samtidigt försvinner den årliga ränteuppräkningen på sparat utdelningsutrymme, vilket kan slå mot dem som planerat att bygga upp större möjligheter till utdelning över tid.
För enmansföretagare innebär reglerna i praktiken att de fortsatt kan nyttja grundbeloppet, men utan anställda blir det inget extra lönebaserat utrymme. Familjeföretag gynnas av att makar och närstående nu kan använda löneunderlaget gemensamt, utan att begränsas av fyrprocentsgränsen, även om de samtidigt delar på schablonavdraget. För växande bolag och konsultföretag med många delägare kan de nya reglerna underlätta, särskilt när även små ägare med personaloptioner får möjlighet att ta del av löneunderlaget.
Vilka blir då vinnare och förlorare? Mycket tyder på att företag med få delägare och enklare ägarstruktur står som vinnare, medan bolag med flera aktiva ägare och höga löner kan få det svårare att maximera sitt utdelningsutrymme. Oavsett situation är det klokt att redan under 2025 se över ägarförhållanden, löner och eventuell användning av sparat utdelningsutrymme, så att man går in i det nya regelverket på bästa möjliga sätt.